3:e advent, Musikhjälpen 13 och allmän december-feeling.

Mitten av december? Och hur hände det? Noll koll. Lussebullar har bakats och julgodis har fixats. Och även ätits upp. Endast sett 3 avsnitt av julkalendern även om den verkar bra. Har varit himla dålig på julkalendrar de senaste 5-6 åren. Det enda Luciatåg jag såg i fredags var ett tåg med lönnfeta män iförda Luciaklänning, tomtedräkter samt stjärngossar på mopeder. Inte vidare fagert. Jag gillar ju Lucia så detta är lite av en miss. Kanske får värma upp lite glögg och se Luciatåget på play när mörkret fallit på (dvs om typ 1h). Snö har kommit och gått, blandats med regn. Is har legat tunn på Fyrisån, och stjärnklara nätter har följts av frostiga morgnar. Pluggats? Njaaee, på tok för lite. Jag vet knappt vad jag gjort. Inte mycket. Fick en släng av en mindre depp härom veckan. När varje dag tenderar att bli en upprepning av dagen före, där absolut ingenting händer tenderar jag bli tom och känna att allt är meningslöst. Dessutom denna tid på året. Plus att jag inte riktigt har något att se fram mot. Jul och nyår skulle vissa säga, överskattat menar jag. Den första snön känns alltid som en nystart; ljust och fräscht! Den slaskade dock. Många reser bort vid denna tid, det skulle vara något att hänga i julgranen. Jag vill resa! Spelar inte så stor roll vart, bara någonstans, ett litet avbrott från vardagen.

Hur som helst så tenderar jag att alltid låta som världens bittraste, visserligen inte så långt från verkligheten MEN! jag har faktiskt ett par fantastiska saker att se fram mot!! Vänner! Min finaste Vicko i min barndomsstad. Jag saknar henne och ser fram mot att träffa henne väldigt mycket. Inte nog med det. I år kommer Erika hit. Två år sedan hon jag såg henne sist. Saknar henne massa! Ju närmare det blir desto mer längtar jag..OCH! om jag förstått det hela rätt tror jag även att min Cissi kommer hit över jul. Alltså mina grymmaste gymnasiekompisar samlade igen!!! Vad kan vara bättre än det???!!?? Shiiiit vad coolt och superfett det kommer bli!!! Det längtar jag till, tjohooo, asså peppen…

Något som gör mig lika glad varje år är Musikhjälpen. Varit trogen följare sedan första start och lyssnar och tittar så fort jag kan (kan vara en bidragande anledning till massa uteblivet plugg men lätt värt det!). Kul att det har växt sig så stort och blivit en folkfest. Det första och viktigaste; ändamålet. De har alltid så grymma teman för att samla in pengar till. Mitt i december, mitt i den hysteriska kapitalistruschen där allt tycks handla om konsumtion. Extra viktigt mitt i denna galenskap att stanna upp och faktiskt göra något viktigt. Julen återfår på något vis sin sanna essens om fred på jorden och att man ska vara god mot sina medmänniskor och hjälpa dem. Och alla initiativ som skänker pengar. Alla engagerar sig, gammal som ung, fattig som rik. Folk bidrar alla till något som är större än dem själva. Allt från sms, panta burkar, baka kakor,klä ut sig till orcher, sälja kläder och you-name-it på auktioner, brodera, alltså det finns inga gränser. Det är helt fantastiskt! Blödig som jag är så gråter jag om vartannat, allt ifrån gripande sanningsenliga reportage till små barn som gör söta saker och även när man ser lycka och glädje, alltså genuin lycka, sånt man inte kan fejka, jag vet inte hur många gånger jag brutit ihop i tårar. Och att basera en sådan viktig hjälpinsamling kring MUSIK!! Jag menar, alla har en relation till musik, känner något, upplever något, minns något/någon. Musik är så laddat. Dessutom när hela svenska folket väljer sina favoritlåtar så blir det en hel fantastisk blandning av musik, reggae, heavy metal, dansband, hip-hop, barnmusik, folkmusik, ja vad som helst kan spelas. Musikhjälpen, det finns absolut inget jag inte gillar med detta koncept. Det är helt fantastiskt!

December. En laddad månad. Så fullspäckad av allt möjligt. Förutom Musikhjälp,jul & nyår och Nobelfestligheter så har historiska händelser skett. Eller ja, jag tänker främst på en stor händelse, så klart Nelson Mandelas död. En stor frihetskämpe har gått ur tiden och hela världen sörjer. Han har gett världen och framförallt Sydafrika så väldigt mycket. Idag begravdes han. Vila i frid, Mandela. Vi var på studiebesök i Stockholm den 6:e december, Moderna museet och Nationalmuseet. Dagen efter Mandelas bortgång. Det första som möter oss på Nationalmuseet var Hans Geddas porträtt av Mandela. Det blev ett väldigt starkt intryck. Under besöket så ställdes det fram en stor bukett av rosor framför hans porträtt för att hedra honom. Väldigt fint och respektfullt.

Tidigare i veckan var jag med och organiserade mitt första event med Humanioradagarna. Vi hade bjudit in Magnus Ullén att hålla sin installationsföreläsning. Då jag är med i marknadsföringsgruppen var så klart min stora mardröm att föreläsningssalen skulle stå gapande tom. Det gjorde den dock inte. Den var mer full än vad jag förväntat mig, dock var det mer professorer och akademiska människor av olika slag än studenter men det gjorde ittna. Det kändes lyckat och var väldigt kul att göra. 

Paniken börjar komma över att det är 9 dagar kvar till julafton och jag inte har en endaste julklapp. Funderar på hockeybiljetter till min mor och hennes karl. Känns dock fett tråkigt att ge ett kuvert i julklapp, man vill ju liksom ha paket att öppna, det är ju halva nöjet. Men vill inte köpa något onödigt krims-krams bara för att, jag är student, jag badar inte direkt i guld (i synnerhet inte efter ha införskaffat biljetten hem och tillbaka, det gör fortfarande ont i min själ av att tänka på hur mycket det kostade…). Men min karl då??? Vad tusan ska jag ge honom??? Han är svår som få att ge presenter, han har fortfarande inte fått någon 30-års present, som  jag skäms! Förra året fick han en konsertbiljett och det var ju lyckat. Men så dyrt plus att när jag spanat har jag inte sett någon konsert han skulle vara intresserad av. Teknik? Han är ju ingen tekniknörd direkt. En resa? Det får det nog nästan bli. Men det är svårt att boka då jag inte vet när jag börjar plugga eller hur ofta jag kommer ha föreläsningar plus att jag inte vet hur han jobbar. Blä så svårt sånt här är!

Nu ska jag nog bege mig till stan och se om min cykel står kvar eller om någon stulit den, inhandla lite mat för att sedan snabbt bege mig hem så jag kan fortsätta jäsa framför Musikhjälpens sista timmar. Jag vet ju redan med mig att jag kommer grina som en tok när de släpps ut och de berättar hur mycket pengar som samlats in till Tjejers rätt att överleva sin graviditet. Mörkret har hunnit lägga sig och regnet smattrar mot rutan. Så på med stövlarna nu! Puss på er ute i stugorna och en fab 3:e advent!

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s