Hierarkier inom akademin.

När har man rätt att ”titla” sig? Det var en av frågorna jag och mina kursare diskuterade när vi firade våran kandidatuppsats igår. Jag inser själv att titla mig mig som etnolog bara för att jag skrivit en C-uppsats vore väldigt naivt. Jag önskade att jag var ute och firade min kandidat igår men så var icke fallet. Men efter två månaders slit med en uppsats kände jag att jag förtjänade att unna mig en öl i goda vänners lag. 

Hur som helst! På våran kära institution kryllar det av gamla akademiska uvar. Dessa tror sig veta bäst. De klagar på ungdomen idag, menar likt många andra ute i samhället och även på andra institutioner att vi är en lat generation som förväntar oss att de ska göra vårat jobb, skriva våra uppsatser. Ett av dessa charmtroll menade på att efter en kandidatutbildning har man ingen som helst rätt att titla sig etnolog/antropolog. Inte heller efter en master får man titla sig. Efter en doktorandtjänst och några arbetande år efter det, först då sker den magiska omvandlingen och rätten att titla sig som etnolog/antropolog. En man valde att marknadsföra sig som etnolog efter sin kandidatutbildning. Snacket går på institutionen, och inte i positiv bemärkelse. 

Har dessa gamla rävar rätt att kranka ner på oss på detta vis, frånta oss våra titlar efter det jobb vi utfört? Jag ser negativt på detta. Det är knappast någon nyhet att den akademiska världen är av gammalt förlegat och konservativt tänkande. Är detta ok? Makthierakier som struktur där studenter nästintill förlöjligas ibland. Världen är i ständig förändring. Jag anser att universitet borde anpassa sig efter samhällets förändringar. Detta kan låta dumt och jag menar naturligtvis inte att de ska byta system hela tiden men att försöka hålla sig uppdaterade med viktiga och nödvändiga förändringar. När jag läste historia förra terminen hade vi regelbundna mentorsträffar. Min mentor sa alltid att man ska ställa sig kritisk till universitetsvärlden för långt ifrån alla gånger spelar de ett fair game. True that. 

Jag opponerade igår. Kan inte säga att det var det mest episka eller bästa jobb jag någonsin utfört men så in i Norden skönt att ha det överstökat! Nu är jag alltså ledig när jag inte jobbar. På riktigt. I tre månader. Overkligt och väldigt skönt. Det har varit ett ganska tufft läsår och jag ser verkligen fram mot dessa lediga dagar. Så avslappnande. Jag börjar se fram väldigt mycket mot att resa till Bulgarien i augusti. Tanken på att resa bort till sol och värme. Slippa jobba, slippa plugga. Ligga på en strand, leka i vågor. Slippa köpa mat och laga den hela tiden och istället klä upp sig fint och gå ut på restaurang. Så fort jag får sommarschemat i min näve skall det bokas biljetter omgående! Utan tvekan!

Jag har sovit 5h och ser inte fram mot att jobba 13-21 idag. Vill bara ta igen mig efter all uppstatsstress. En annan dag.    

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s